Lurad av vågen

En del av min utmaning/mitt experiment är ju att se hur viktnedgången påverkas av olika matvaror. Därför har jag vägt mig tre morgnar i rad nu.

I måndags vägde jag mig och suckade missnöjt. Vågen visade alldeles för mycket trots att jag känner på kroppen att den minskat. I tisdags vägde jag mig igen och konstaterade att jag gått upp ett kilo på ett dygn. Nu var jag riktigt förbannad (på vågen och mig själv) och tänkte att det nästan är omöjligt att gå upp ett kilo på ett dygn baserat på den kost jag ätit. I morse vägde jag mig för tredje gången den här veckan och nu hade vågen lagt på ytterligare ett kilo. Det här gjorde mig väldigt irriterad, men med tanke på att klockan var sju på morgonen orkade jag inte tänka mer på det.

När jag nu kom hem från skolan började Adam och jag diskutera det här och det orimliga i att jag, enligt vågen, gått upp i vikt trots att jag ätit under 5 gram kolhydrater/dygn och under 1500 kalorier/dygn. Sedan slog det oss att vi båda reagerat på att vågen visat konstigt ett tag. Därför plockade vi fram WiiFit, där balansbrädan funkar som en våg. Enligt WiiFit vägde jag 4,5 kilo mindre än vad vågen i badrummet visat några timmar tidigare. Så Adam och jag bestämde oss för att testa badrumsvågen lite till och den visade olika resultat för varje gång vi klev på den (både uppåt och neråt).

Slutsats: vår våg visar fel och är opålitlig.
Lösning: imorgon köper jag en ny våg.

Tråkigt nog kommer jag inte kunna jämföra min absoluta startvikt med min slutvikt efter de här fyra veckorna, jag tappar ungefär tre dagar. Så kan det gå!