Barfotaskorna - första intrycket

I fredags kväll hämtade jag ut mina nya barfotaskor från posten - äntligen! Och igår, lördag, tog jag ut dem på en första provrunda. I veckan har det varit sol flera dagar, men igår var det så klart minusgrader och snöfall. Nåja, det stoppade inte mig. Så jag klädde på mig tillräckligt med kläder och sedan drog jag på mig barfotaskorna på fötterna. Jag själv tycker att det ser ut som att jag glömt skorna (och det tyckte även två damer som jag mötte när jag var ute och provsprang; "Nej men, på håll såg det ut som att du inte hade några skor på dig!", "Barfotaskor? Ska man ha skor på sig för att vara barfota?").

Bandage på handleden, stora hörlurar och
nästan obefintliga skor - redo för löpning!

Sedan gav jag mig iväg ut i snön. Jag sprang 10 minuter och jag försökte verkligen tänka på tekniken i varje steg. När det gått 10 minuter vände jag och promenerade hem igen. Det var roligt och utmanande att ändra på löptekniken. När jag fick till perfekt teknik gick det väldigt snabbt, framfotsisättningen gav verkligen en skjuts i tempot för mig jämfört med hälisättning.

Medan jag sprang kändes det bra i benen och fötterna, jag hade lätt kunnat fortsätta springa en mycket längre sträcka. Idag har jag dock ganska ordentlig träningsvärk i nedre delen av vaderna, det känns att jag har gjort något benen är ovana vid. Då sprang jag alltså bara 10 minuter, så det experterna säger om att börja försiktigt är nog sant. Tänk hur mycket träningsvärk jag skulle ha haft om jag sprang 10 km?

Skon: Skorna är från märket Muddus och modellen heter Utter. Normalt har jag 38,5 i skostorlek, men då många kommenterat att skorna är små i storleken valde jag ett par i storlek 39 och är mycket nöjd. Skorna har tvådelade tår, det vill säga ett utrymme för stortån och resterande fyra tår delar utrymme. Det är gott om plats vid de fyra tårna och min stortå passar perfekt in i sitt utrymme. Materialet på skon påminner om våtdräkter. Skon stängs med en liten dragkedja och med ett kardborreband som går snett över. På mig sitter skon väldigt bra, det är gott om plats för foten samtidigt som foten ändå inte glider runt inne i skon. Undertill är det en tunn gummisula.

Jag och mina barfotaskor - redo för en springtur!

Upplevelsen: Jag provsprang alltså utomhus i nysnö (någon centimeter) med is/grus/asfalt/snöslask under. Inte optimalt underlag för löpning alltså. Trots detta så gick det väldigt bra att springa och det kändes inte halt. När jag däremot promenerade hem igen var det flera gånger som jag halkade till. Varför det var mer halt när jag promenerade än när jag sprang vet jag inte. Jag råkade stiga i snöslask ett par gånger och då blev det lite blött inne i skorna, de är alltså inte optimala för det väder som råder just nu. Många har frågat om det inte var kallt att använda dem ute. Första stegen ute var lite kalla, det är ju ändå bara en tunn gummisula som skiljer snön och fotsulan åt. Men så fort jag började springa och blodflödet ökade försvann kylan. Jag upplevde inte att jag frös om fötterna alls, inte heller när jag promenerade hem igen (tog ungefär 15 minuter). Eftersom sulan är väldigt tunn kände jag bra vilket underlag jag sprang på, gruset kändes men det tog inte ont i fötterna.

Betyg: Jag tror jag ger skorna 4 av 5 möjliga. Det är förstås svårt att sätta ett rättvist betyg efter enbart en provtur och då jag aldrig tidigare sprungit med barfotaskor. Det enda jag upplever som lite negativt är att det blev blött inne i skorna på grund av snöslasket. Förhoppningsvis är det ett problem som snart försvinner (när våren kommer).

Har ni några frågor om barfotaskor eller barfotalöpning? Ställ dem gärna! Jag svarar så gott jag kan och jag testar gärna olika saker om det är något speciellt ni vill veta.