Min kropp och mitt psyke var laddade till tusen för spinning, det ogillade tydligen SL som motarbetade min möjlighet att träna. Jag åkte iväg hemifrån med god tidsmarginal. Trots detta fick jag småjogga från KTH till SATS Stadion för att ha en chans att hinna till passet.
När jag kom in till gymmet var klockan 17:23 och enligt SATS:s regler blir man av med sin plats om man inte dykt upp senast 10 minuter innan passet. Spinningen skulle börja 17:30. Men till min glädje ordnade killen i receptionen så att jag fick gå på spinningen i alla fall (tack!).
Jag rusade ner till omklädningsrummet och låste in jackan och väskan. Sedan rusade jag upp för trapporna (två våningar) till spinningsalen. Jag knappade in min puls på displayen, fyllde vattenflaskan och knöt skorna. Ställde in cykeln på rätt. Tog på mig pulsbandet och satte upp håret i en knocka.
Precis när knockan satt där den skulle slog klockan 17:30 och passet körde igång. Yes! Jag hann bli klar i tid. Sedan cyklade jag som en tok i 55 minuter.
Efter passet var jag på väg att gå iväg hem med pulsbandet på mig. Men som tur är finns det larm på pulsbanden så det började tjuta när jag var vid dörren. Jag fick alltså stå vid receptionen och försöka lösgöra pulsbandet under alla lager av träningskläder och vinterjackor.
Nu sitter jag och väntar på tunnelbanan för att komma hem igen. Det är förstås fortfarande förseningar, därför hinner jag blogga medan jag väntar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar